Särskrivning Den enklaste regeln är att man oftast hör på ordets uttalas ifall det ska stavas ihop eller isär. Men det finns även några andra regler:
Sammansatta ord alltid stavas oftast ihop, till exempel matematiklektion. Där har vi ordet matematik och ordet lektion, som tillsammans blir ordet matematiklektion.
Ord som innehåller ordet "jätte" ska också alltid stavas ihop, så vida det inte handlar om den stora varelsen jätte.
Skriv ihop om den starkaste betoningen ligger på det första ordet: alltför, återigen. Skriv isär i övriga fall: allt fler, allt färre, allt mindre, framför allt, för all del, för den skull, för sent, god afton, i alla fall, i gång, i ordning, i stället, i så fall, något så när, till godo, till rätta, till slut, till synes, till väga, tills vidare, under tiden, över lag.
Ng-ljudet Vi har arbetat med ng-ljudet. Ng-ljudet har tre stavningar:
Vanligaste stavningen är ng: gunga, lång, ballong.
Ng-ljudet kan även skavas med bara n. Det gör det framför bokstaven k: blinka, sjunka, hink.
Ng-ljudet kan även stavas med bara g. Det gör det framför bokstaven n: ugn, lugn, regn.
Å-ljudet Vi har arbetat med Å-ljudet genom såväl interaktiva övningar på Skolplus.se samt med andra arbetsuppgifter. Eleverna kan även öva på Skolplus genom att gå in på Svenskaraketen och scrolla sig ned till "O eller Å?".
Huvudreglerna för å-ljudet är följande:
Långt å-ljud stavas med å.
Långt o-ljud stavas med o.
Kort å-ljud stavas oftast med o.
Undantag:
Ibland stavas kort å-ljud med å istället för o: åtta, måste, många, lång, påsk, måndag, bråttom, håller, blått, sålde.
Ibland stavas långt å-ljud med o istället för å: lov, kom, sover, hov, ovanför, kol, son, moln, order, rodna, skrov.
Å-ljudet stavas alltid med o om det är ett lånord, till exempel balkong.
Å-ljudet stavas alltid med å vid svenska "ång"-ord, såsom gång, lång, stång, krångel eller ångra.
Ä-ljudet Se filen nedan för information om stavningsregler. Eleverna kan även öva på Skolplus genom att gå in på Svenskaraketen och scrolla sig ned till "E eller Ä?".
Rimord - v. 2-3 Vi arbetar med ord som rimmar på varandra, exempelvis: hår - bår loppa - hoppa klappar - lappar Vi arbetar med detta genom arbetsblad samt att skriva dikter.
Berättande texter - v. 50-51 Under vecka 50 har vi arbetat mycket med berättande texter. Vi har fokuserat på att berättelsen ska ha en inledning, en handling och en avslutning. Vi har skrivit en gemensam saga och egna sagor. Det har vi gjort genom att planera våra sagor i tre delar innan vi börjar skriva dem. På fredagen skrev vi även Skolverkets bedömningsstöd, vilket innebär att skriva en berättelse utifrån ett givet tema.
J-ljudet - v. 49-50 Under vecka 49 har vi inlett arbetet med j-ljudet. Detta har vi gjort genom att titta på Livet i Bokstavslandet samt arbetat med ord som innehåller j-ljudet. J-ljudet kan ha många olika stavningar:
j (jordgubbe)
g (gädda)
lj (ljus)
gj (gjorde)
dj (djur)
hj (hjälpa)
De vanligaste stavningarna är j och g. J-ljudet stavas med j framför hård vokal och med g framför mjuk vokal. De hårda vokalerna är a, o, u och å. De mjuka vokalerna är e, i, y, ä och ö.
Faktatexter - v. 45-49 Under vecka 45 inledde vi arbetet med faktatexter. Vi har dels arbetat med faktatexter om djur, men även påbörjat faktasökning om världsdelarna. Vi har gått igenom att faktatexter är uppdelade i olika kategorier, för att det ska vara enklare att ta till sig den fakta som står. Vi har även diskuterat hur man plockar ut stödord ur en faktatext och hur man kan använda dessa för att skriva en egen faktatext. Dessutom skrev vi en gemensam faktatext.
Under onsdagen vecka 45 arbetade vi även med ett VÖL-schema. Det är ett papper som är indelat i tre kolumner med rubrikerna V (Vet), Ö (Önskar veta) och L (Lärt oss). Under rubriken V skriver man ned det man redan vet om ämnet, under rubriken Ö skriver man vad man skulle vilja veta om ämnet och rubriken L väntar man med tills man arbetat värdigt med ämnet och utvärderar då var man lärt sig.
Vi har även arbetat med faktatexter i par/grupp genom att skriva "Världsdelarböcker" där varje kategori är en sida i en bok.
Sj-ljudet - v. 41-42 Under vecka 41 och 42 har vi arbetat med sj-ljudet. Vi gick igenom huvudregeln, det vill säga att sj-ljudet stavas med sj framför hård vokal och med sk framför mjuk vokal. Vi övade även på våra två ramsor om hårda och mjuka vokaler:
auoå hårda som stenen grå.
eiyäö mjuka är som snö.
Vi har även arbetat lite kort med undantagen. De behöver inte kunna alla stavningar, men bra att kunna stava de ord de stavar ofta, exempelvis choklad. Exempel på undantagsord som inte stavas enligt huvudregeln: * Ibland stavas det med sj framför mjuk vokal: sjö * Ibland stavas det med sk framför hård vokal: skytte * skj: skjorta * stj: stjärna * ssj: hyssja * ch: chock * sch: schack * sh: sheriff * g: geni * ge: bagage * j: journalist * si: explosion * ssi: diskussion * ti: lektion
Ingen ny stavningsregel - v. 40 Vi arbetar klart med versaler och skiljetecken. Detta arbetar vi bland annat med genom att arbeta färdigt med uppgifterna vi påbörjade föregående veckor, men även genom att skriva brev till våra brevvänner i Växjö.
Versaler och skiljetecken - v. 38-39 Under vecka 38 och 39 arbetar vi med versaler och skiljetecken. Vi har pratat om att man ska skriva stor bokstav i början av:
En ny mening.
Namn på personer (Stina, Svensson), länder (Sverige, Frankrike), städer (Stockholm, Borås), gator (Storgatan 1), affärer (Åhléns) och platser (Väringaskolan, Vasaparken).
Vi har även pratat om att när man ska använda vilket skiljetecken:
Punkt används i slutet av en mening som är ett påstående:
Hunden jagade efter katten.
Utropstecken används vid utrop eller hälsningsfraser:
Hjälp!
Välkommen!
Frågetecken används vid frågor (inleds ofta med frågeord så som hur, var, när, varför, vilka, vem, vad):
Vem vill du jobba med?
Varför gjorde du så?
Tj-ljudet och dubbelteckning - v. 35-37 Under vecka 35 arbetade vi med dubbelteckning och pratade om att vokalen i ett ord med dubbelteckning inte uttalas som i alfabetet (exempelvis i ordet "håll" = kort å).
Under vecka 36 arbetade vi med tj-ljudet och pratade om mjuka och hårda vokaler. Vi gick igenom att tj-ljudet stavas med tj framför hård vokal och med k framför mjuk vokal. Vi övade även på två ramsor för att komma ihåg vilka vokaler som var mjuka respektive hårda:
auoå hårda som stenen grå.
eiyäö mjuka är som snö.
Under vecka 37 arbetar vi med både dubbelteckning och tj-ljudet, för att repetera och befästa våra kunskaper. Vi arbetar även lite extra med undantagen, exempelvis att tj-ljudet kan stavas med kj (kjol, Kjell, kjusa) och ch (chips, charter, check) också.
Läsläxa HT-20
Läxan delas ut på måndagar och samlas in på torsdagar. Barnen har fått en varsin läsebok med tillhörande läxhäfte. Läxhäftet ska tas med till skolan på torsdagar för att rättas inför nästkommande måndag.
På första uppslaget i läxhäftet står det instruktioner till hur läxan ska göras. Nedan finner du samma instruktioner med förklaringar: 1. Läs veckans kapitel i läseboken. Du ska läsa veckans kapitel högt tills du känner dig bekväm med att läsa det högt för en klasskamrat. 2. Besvara de tillhörande frågorna i ditt läxhäfte. Du svarar på frågorna som handlar om texten. 3. Öva på veckans ord. Skriv varje ord tre gånger och öva på vad det betyder. Du ska kunna förklara vad ordet betyder för en klasskamrat. Varje vecka kommer några ord ur veckans kapitel att vara i fokus. Lär dig att beskriva orden så väl att du kan förklara för en klasskamrat. 4. Varje vecka får du en uppgift om en stavningsregel. Det står olika instruktioner varje vecka under rubriken ”Veckans stavningsregel”. Varje vecka kommer vi gå igenom en stavningsregel - exempelvis dubbelteckning, ng-ljudet eller tj-ljudet. För att komma ihåg det du lärt dig är det viktigt med repetition. Därför ska du även träna på regeln hemma.
Här kommer lite tips till er föräldrar angående läsning. Den här korta filmen förklarar varför det är så viktigt att ni läser för era barn. Vi hoppas att ni fortsätter att läsa för era barn även fast de nu snart kan läsa själva. youtu.be/X1nzc9P5MSA